Småpratet är inte fienden. Studien som sa det höll inte vid omprövning

Lyckliga människor småpratar mindre, sa en känd studie från 2010. Författarna kollade igen med 486 personer: djupa samtal spelade roll, småprat inte.

År 2010 gav en kort artikel i Psychological Science internet ett av dess favoritfynd om lycka. Matthias Mehl vid University of Arizona och tre kolleger hade fäst en liten ljudinspelare på 79 studenter och låtit den gå i fyra dagar. Var tolfte och en halv minut slog den på sig själv i trettio sekunder. Det blev 23 689 klipp ur vanligt liv: folk ensamma, folk som åt, folk som pratade om popcorn.

Sedan sorterade kodare samtalen. Småprat var den banala sorten, där inget särskilt utbyts. Innehållsrika samtal var den sorten där något gör det. Rubriken sa vad de hittade: välbefinnande hänger ihop med mindre småprat och fler innehållsrika samtal. Jämfört med de minst lyckliga studenterna hade de lyckligaste ungefär en tredjedel så mycket småprat, 10,2 procent av samtalen mot 28,3, och ungefär dubbelt så många innehållsrika, 45,9 procent mot 21,8.

Fyndet spreds snabbare än reservationen. Hoppa över vädret, ställ den riktiga frågan, så blir du lyckligare; så har det återberättats i artiklar och föredrag sedan dess. Reservationen stod i artikeln själv: datan var korrelationer, och ingen visste åt vilket håll pilen pekade.

Åtta år senare kollade samma forskare

De som gick tillbaka var till stor del samma personer. År 2018 ledde Anne Milek en replikering, och två av de ursprungliga författarna, Mehl och Simine Vazire, skrev under. De slog ihop de ursprungliga studenterna med tre helt andra grupper som burit samma slags inspelare i andra studier: kvinnor under behandling för bröstcancer och deras partner, friska yrkesarbetande vuxna i Atlanta i en meditationsstudie, och vuxna i Tucson som nyligen separerat. Sammanlagt 486 personer.

En del av resultatet från 2010 höll. Den som var mer nöjd med livet var mindre ensam, pratade mer och hade fler innehållsrika samtal. Den sammanvägda korrelationen för innehållsrika samtal var 0,23, en måttlig effekt och nära originalet.

Småprathalvan höll inte. Över alla grupper var korrelationen mellan småprat och livstillfredsställelse 0,05, med ett intervall som gott och väl rymde noll, och författarna skrev det rakt ut: den negativa korrelationen från den för lilla originalstudien verkar ha varit ett falskt positivt fynd.

Den spridda versionen hade alltså rätt till hälften. Fler riktiga samtal går ihop med ett bättre liv; småpratet var, enligt bästa tillgängliga data, aldrig problemet.

Sedan gjorde någon experimentet

En korrelation från en inspelare kan inte säga om djupa samtal gör folk lyckligare eller om lyckliga människor helt enkelt pratar djupare. Michael Kardas, Amit Kumar och Nicholas Epley försökte komma närmare orsaken. Deras artikel, Overly shallow?, kom ut digitalt 2021 och i tryck i Journal of Personality and Social Psychology 2022, ett dussin experiment totalt.

Det mest minnesvärda av de tolv är det första. På en ledarkonferens fick 25 par chefer från finansbranschen, som aldrig träffats, frågor att diskutera. Inte vädret. En av dem var: "Kan du berätta om en gång du grät inför en annan människa?" Innan de pratade gissade varje chef hur pinsamt det skulle bli och hur mycket den andra skulle bry sig om svaren. Efteråt fick de säga hur det faktiskt gick.

De hade överskattat pinsamheten med ungefär tre poäng på en tiogradig skala, och underskattat både hur nära de skulle känna sig och hur intresserad främlingen skulle vara av det de sa. De senare experimenten gjorde samma test med masterstudenter, med frivilliga från universitetets och kommunens försökspersonsregister, och med 204 par främlingar som rekryterades i offentliga parker. Samma mönster, och en sak till: folk gissade mycket bättre när partnern var en vän eller familjemedlem. Felet gäller främlingar. Vi tror att de bryr sig mindre än de gör.

Två resultat till säger något om hur man kan använda det här. När deltagarna hade både ett ytligt och ett djupt samtal, med två olika främlingar, kände de sig närmare den djupa partnern. Och när de bara fick veta att människor brukar underskatta hur mycket andra bryr sig, valde de djupare frågor till nästa samtal.

Det var ändå arrangerade samtal mellan folk som gått med på att delta, med frågorna utdelade. Inte ens en parkbänk med en forskare i närheten är samma sak som busshållplatsen. Men det är det mest direkta belägg vi har för att rädslan för att gå djupare till stor del är en felbedömning.

Tillbaka på gatan

Lägg de tre artiklarna bredvid varandra, så kommer en mildare regel fram än den på sociala medier. I 2018 års sammanslagna inspelningar hade småprat inget samband med att vara mindre nöjd med livet. Ofta är det så två grannar märker att båda gärna stannar och pratar. Misstaget är att stanna där för att du är säker på att den andra inte vill mer.

Lösningen som Kardas och hans kolleger testade är nästan pinsamt liten: vet om att du förmodligen har fel om främlingen. Samma sorts felräkning dyker upp när folk gissar hur ett oväntat meddelande tas emot, vilket vi skrev om i Att höra av sig tas emot bättre än du tror.

Lägg också märke till vem som rättade småpratspåståendet: de som gjorde det, med mer data, i samma tidskrift. Vi letade efter den sortens rättelse förra gången också, med en betydligt högljuddare siffra, i Femton cigaretter om dagen: varifrån ensamhetssiffran kommer.

Källor

• M. R. Mehl, S. Vazire, S. E. Holleran, C. S. Clark, "Eavesdropping on Happiness: Well-being Is Related to Having Less Small Talk and More Substantive Conversations", Psychological Science 21(4), 539–541, 2010 — https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2861779/
• A. Milek, E. A. Butler, A. M. Tackman, D. M. Kaplan, C. L. Raison, D. A. Sbarra, S. Vazire, M. R. Mehl, "'Eavesdropping on Happiness' Revisited: A Pooled, Multisample Replication of the Association Between Life Satisfaction and Observed Daily Conversation Quantity and Quality", Psychological Science 29(9), 1451–1462, 2018 — https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6139582/
• M. Kardas, A. Kumar, N. Epley, "Overly Shallow?: Miscalibrated Expectations Create a Barrier to Deeper Conversation", Journal of Personality and Social Psychology 122(3), 367–398, 2022 — https://doi.org/10.1037/pspa0000281