Fyllda plånböcker kommer oftare tillbaka

17 303 plånböcker i 40 länder. Tomma kom tillbaka i 40 procent av fallen, de med 94 dollar i 72. Vad det visar, och vad det inte visar.

Fråga vem som helst vad som händer med en borttappad plånbok med hundra dollar i. Svaret kommer snabbt. Mindre pengar, större chans. Sådant känns för självklart för att behöva testas.

Ett gäng nationalekonomer testade det ändå och fick det omvända.

Vad de faktiskt gjorde

Alain Cohn, Michel André Maréchal, David Tannenbaum och Christian Lukas Zünd satte 17 303 plånböcker i omlopp i 355 städer i 40 länder. Inte tappade på gatan, utan överlämnade. En forskningsassistent klev in på en bank, en teater, ett museum, ett postkontor, ett hotell, en polisstation, en domstol eller ett offentligt kontor, lade plånboken på disken, sa att den hittats utanför och att man hade bråttom, och gick.

Plånböckerna var genomskinliga på ena sidan, så den som tog emot en kunde se innehållet utan att öppna något: en inköpslista, en nyckel och tre visitkort med namn, titel och en mejladress. Namnet tillhörde ingen. Mejladressen var hela mätningen. Antingen kom ett meddelande, eller så kom det inte.

Tre varianter cirkulerade. Tom. Ungefär 13,45 dollar. Och, i tre av de fyrtio länderna, ungefär 94,15 dollar.

Siffrorna

Tomma plånböcker anmäldes i 40 procent av fallen. De med den lilla summan, 51. De med nittiofyra dollar i: 72.

Mönstret höll i 38 av 40 länder. I inget av dem ledde mer pengar till signifikant färre anmälningar.

Innan experimentet frågade forskarna folk vad de trodde. Omkring 300 amerikaner gissade det vanliga — mer pengar, mindre ärlighet. Sedan ställdes samma fråga till yrkesverksamma nationalekonomer, som gissade likadant. Båda grupperna hade det bakvänt.

Varför det går åt andra hållet

Författarnas förklaring är inte att människor i hemlighet är generösa. Den är att människor inte vill vara tjuvar, och ju mer pengar som ligger i plånboken desto svårare blir det att kalla det man gör för något annat. En tom plånbok kan man lägga på en hylla och glömma. Nittiofyra dollar måste man bestämma sig om.

Det är ett tystare påstående än ”människor är goda”, och det passar siffrorna bättre. Altruism plus en olust inför att se sig själv på ett visst sätt. Den andra halvan gör det mesta av jobbet.

Vad studien inte visar

Här skiljs rubriken och experimentet åt.

Ingen i den här studien hittade en plånbok på en trottoar. Varenda en lämnades till en person bakom en disk, på jobbet, under arbetstid, oftast med kollegor inom hörhåll och inte sällan en kamera ovanför dörren — någon med en arbetsgivare och något att förlora. Artikeln säger det själv: den kan inte berätta vad som händer med en plånbok som ligger på gatan.

Villkoret med den stora summan kördes i tre länder av fyrtio, så de 72 procenten vilar på ett betydligt smalare underlag än huvudsiffran.

Och ”anmäld” betyder att ett mejl kom. Det betyder inte att plånboken kom tillbaka med allt kvar i sig.

Ländertopplistorna fick mest uppmärksamhet och förtjänar minst tilltro. Ungefär 400 observationer per land, utspridda över institutioner som skiljer sig enormt från plats till plats, och ur det byggs en nationell siffra.

En detalj reste längre än den förtjänade. Plånböckerna som lämnades i Vatikanen och på två antikorruptionsmyndigheter anmäldes aldrig. Det är en bra replik. Det är också en handfull plånböcker och betyder statistiskt ingenting. Jag upprepar det för att det är roligt, inte för att det är bevis.

Vad som blir kvar

Ta bort topplistorna och anekdoten, och något stabilt finns kvar, upprepat i fyrtio länder: när priset för att behålla något stiger, stiger också andelen som lämnar tillbaka det.

Och våra gissningar om främlingar slår fel åt ett och samma håll. Samma riktning dyker upp på annat håll — den som ber en främling om hjälp får den ungefär dubbelt så ofta som hen tror, och åskådare ingriper betydligt oftare än läroboken påstår.

Det bevisar ingenting storslaget. Det är ett upprepat fynd om att den pessimistiska gissningen är den felaktiga.

Källa: A. Cohn, M. A. Maréchal, D. Tannenbaum, C. L. Zünd, ”Civic honesty around the globe”, Science 365, 70–73 (2019).