En roll för en dag

Vi väntar oss oftast att självbilden ska ändras först och beteendet följa efter. Oftare fungerar det tvärtom: spelar du rollen får du erfarenheter du inte hade förut, och det är erfarenheten som ändrar självbilden. Skådespelare kallar det repetition, psykologer beteendeexperiment. Och att spela är ärligt talat lättare än att förändras: rollen kan du ta av dig på kvällen som en kostym.

Välj en vanlig dag — inte semester, inte högtid. Kvällen innan bestämmer du vem du spelar: inte en abstrakt "framgångsrik" utan en bestämd person som redan har det du vill ha. Lugn. Trygg. Den som blir tillfrågad. Skriv ner tre detaljer som gör det synligt: hur hen går, hur hen svarar på en obekväm fråga, när hen går upp. På morgonen kliver du in i rollen innan du tar upp telefonen, och håller den hela dagen — gång, taltempo, beslut. Berätta inte för någon; det här är ingen föreställning för publik. Halkar du ur — kliv bara tillbaka in i rollen, börja inte om dagen. På kvällen tar du av dig rollen medvetet: säg till dig själv att dagen är slut. Inga löften om att världen ska svara — titta på vad som förändrades i dig.

Vad visade sig vara lättare i rollen än du trodde — och varför gör du inte det annars?