HALO lämnar Kosovo efter 27 år. Det som återstår av jobbet är nu Kosovos eget

Den 23 september 2026 lade HALO Trust ner sitt program i Kosovo efter 27 år. Av 585 offer för minor och bomber sedan 1999 föll 438 under de två första åren. Viktigast var röjningen som öppnade en flygplats, en motorväg och bergsleder, och omkring 6,67 km² klusterammunition röjer Kosovo nu självt.

Sommaren 1999 var gamla stan i Gjakova, i västra Kosovo, mest aska. Hus och butiker hade bränts ner, och stora moskén med sin minaret hade förstörts avsiktligt i maj samma år. I dag är gamla stan återuppbyggd i trä i osmansk stil, kring en huvudgata full av kaféer och restauranger där det sällan är tomt.

Den 23 september 2026 meddelade HALO Trust, den brittisk-amerikanska minröjningsorganisationen, att den humanitära minröjningen i Kosovo var klar och att programmet läggs ner. Agron Boshtraj började i HALO:s kosovanska team 1999 och såg landet som det var från början. ”Jag har precis kommit hem från Gaza, och förstörelsen där känner jag igen”, sa han till organisationen. ”Det är så Kosovo såg ut när flyktingarna kom hem 1999.”

Rubriken som de flesta körde var enkel: minorna är borta. Riktigt så är det inte.

Den första månaden

Under kriget 1998–99 drevs mer än 800 000 kosovoalbaner från sina hem. När de kom tillbaka i juni hittade de sina åkrar och skolgårdar fulla av två sorters fara. Jugoslaviska armén hade lagt minfält längs gränserna mot Albanien och Montenegro. Nato hade flugit mer än 10 000 bombuppdrag över Jugoslavien, och varje klusterbomb som fälldes över mål i Kosovo bar hundratals substridsdelar. Enligt HALO:s uppskattning detonerade ungefär var femte inte.

Tom Dibb, som fortfarande jobbar för HALO, körde in från organisationens program i Kaukasus i en minskyddad Land Rover. ”Natos vägkonvoj rullade in den 12 juni och den humanitära konvojen följde efter den 13 juni, med HALO:s minröjning längst fram”, minns han. ”När vi kom till Pristina kastade folk blommor på oss.”

Värst var den första månaden efter kriget, då ungefär 150 människor dödades eller skadades av sprängmedel. Landmine and Cluster Munition Monitor, som har följt Kosovo sedan dess, räknar 585 offer för minor och andra explosiva lämningar mellan 1999 och 2024: 117 döda och 468 skadade. Av dem inträffade 438 under 1999 och 2000, innan någon hade fått ordning på kartläggning och röjning. För familjerna var substridsdelarna det grymmaste arvet. Enligt Monitor skadade de fem gånger fler barn än minorna gjorde. Barn plockar upp dem.

Efter 2000 rasade siffrorna och de har legat kvar nere sedan dess. Den senaste olyckan Monitor listar är från 2019, då en kvinna och fyra barn skadades av handgranater.

Vilken mark som röjs först

År 2025 hade HALO:s team i Kosovo röjt en yta motsvarande mer än 2 800 fotbollsplaner. Det är siffran välgörenhetsorganisationer brukar börja med, och Atholl Stewart, HALO:s sista programchef i Kosovo, tycker att den är fel siffra. ”Den verkliga effekten av att ta bort minor och klusterbomber mäts inte i röjda hektar”, säger han, ”utan i vad den marken gör möjligt över tid.”

Flygplatsen i Pristina, som i dag har nästan fem miljoner passagerare om året, kunde byggas om först när ett minfält i närheten var röjt. Motorvägen E851 går genom Orlat, där hundratals klusterbomber måste grävas upp innan bygget kunde börja. Ovanför staden Peja nära albanska gränsen arbetade HALO från 2020 till juni 2024 på en brant, skogklädd sluttning i nationalparken som heter Zatra, en yta stor som 53 fotbollsplaner. Teamet hittade 26 substridsdelar av typen BLU-97. ”Det är så brant att det var svårt att använda en stor detektor som två personer bär”, säger gruppchefen Luigj Bisaku. ”Ofta fick vi ta små handhållna.” Peja hade 150 000 besökare 2023, och många kommer just för de lederna.

Stewarts känsla får stöd av forskning, och den kommer från ett annat land. Giorgio Chiovelli, Stelios Michalopoulos och Elias Papaioannou studerade Moçambique, som gick från att vara kraftigt minbelagt 1992 till att förklara sig minfritt 2015. De jämförde hela registret över minröjning med satellitbilder av nattljus, ett vanligt mått på lokal ekonomisk aktivitet. Över hela landet var sambandet mellan röjning och tillväxt positivt men måttligt. Det blev starkt där den röjda marken band ihop saker, längs transportleder och kring handelsplatser, och förblev svagt ute på avlägsen jordbruksmark. Forskarna räknade också på vad som hade hänt om Moçambique först hade röjt de gamla transportstråken samordnat, i stället för i den spridda ordning som faktiskt blev av. Den samlade vinsten hade enligt dem varit betydande.

Läser man Kosovo med det i bakhuvudet börjar antalet hektar kännas som en bisak. En flygplats, en motorväg och en vandringsled var flaskhalsar ända tills någon gick över dem med en detektor.

En organisation som planerar sin egen sorti

”De flesta humanitära insatser tar aldrig slut”, skrev HALO i sitt meddelande. ”Våra gör det.” Meningen är delvis marknadsföring, men bara delvis. Program som var tänkta att vara tillfälliga blir lätt permanenta, eftersom organisationen som driver dem behöver att arbetet fortsätter. Minröjning har ett ovanligt tydligt mått på framgång, och att klara det betyder att packa ihop.

Det HALO lämnar efter sig är framför allt människor. Under större delen av programmets liv hade det över hundra lokalanställda män och kvinnor, i ett land där jobb är svåra att hitta, särskilt för kvinnor. Från 2018 betalade HALO bidrag till barnomsorg så att mammor kunde ta jobbet. Kosovarer som lärde sig yrket där leder nu HALO:s insatser i Syrien och Ukraina, rapporterar Positive News, och Boshtrajs resa till Gaza tyder på att listan är längre än så. I Ukraina har HALO i dag runt 1 500 ukrainska anställda, och enligt Cluster Munition Monitor 2026 dödades minst 927 människor av klusterammunition där förra året, 87 procent av världens totala antal.

Det som inte är klart

Allt sprängmedel är i själva verket inte borta. HALO har slutat. Jobbet har inte det. Organisationen lämnar över ”eventuell kvarvarande kontaminering” till Kosovos egna myndigheter för minröjning, och det finns mer av den än ordet kvarvarande antyder. Kosovos minröjningscentrum KMAC rapporterade i januari 2025 att omkring 6,67 kvadratkilometer fortfarande var belagda med klusterammunition. Norsk Folkehjelp, som återvände till Kosovo 2014 när centret bekräftat att problemet var större än man trott, röjer fortfarande i nordliga kommuner som missades i det tidiga systematiska arbetet. Kosovos egen strategi för minröjning sätter 2030 som slutdatum.

Pengarna blir färre. Mine Action Review skriver att röjningstakten i Kosovo sjönk 2025, delvis för att USA stoppade sitt stöd det året. Och de som överlevt har hela tiden kommit i sista hand. Monitor konstaterar att Kosovo fortfarande saknar ett särskilt program för stöd till offer och att lagen om krigsoffer ofta tillämpas godtyckligt.

Inget av det tar bort det som hänt. Ett land där 438 människor dödades eller lemlästades under 1999 och 2000 går nu år utan en enda registrerad olycka. Medellivslängden har enligt HALO stigit från 58 år under kriget till 78, och ekonomin har vuxit förbi 14 miljarder dollar. Diasporan i Tyskland och Schweiz kunde skicka hem pengar för att bygga hus eftersom det fanns säker mark att bygga dem på.

Stewart säger det bättre än någon hektarsiffra. ”Minröjningen var inte resultatet av Kosovos återhämtning”, säger han. ”Den var en av förutsättningarna som gjorde återhämtningen möjlig.” Marken som är kvar röjer Kosovo nu själv.

Källor

• The HALO Trust, ”HALO clears the way for Kosovo's future”, 23 september 2026 — https://www.halotrust.org/news/halo-concludes-humanitarian-landmine-clearance-in-kosovo/
• The HALO Trust, ”Kosovo: clearing explosives, creating jobs” (programsida) — https://www.halotrust.org/where-we-work/europe-and-caucasus/kosovo/
• The HALO Trust, ”Clearing the dangers on Kosovo's Accursed Mountains”, 19 juli 2024 — https://www.halotrust.org/news/clearing-the-dangers-on-kosovos-accursed-mountains/
• Landmine and Cluster Munition Monitor, landprofil Kosovo: offer och stöd till offer — https://the-monitor.org/country-profile/kosovo/impact
• G. Chiovelli, S. Michalopoulos, E. Papaioannou, ”Landmines and Spatial Development”, NBER Working Paper 24758, juni 2018 — https://www.nber.org/papers/w24758
• Norsk Folkehjelp (Norwegian People's Aid), programmet i Kosovo — https://www.npaid.org/mine-action-and-disarmament/where-we-work/kosovo
• Mine Action Review, Kosovo — https://www.mineactionreview.org/country/kosovo
• The HALO Trust, ”Cluster bombs killed record numbers of civilians in 2025”, 8 september 2026 — https://www.halotrust.org/news/unexploded-cluster-bombs-kill-more-than-ever-before/
• Positive News, ”What went right this week”, vecka 39 2026 — https://www.positive.news/society/good-news-stories-from-week-39-of-2026/